Slåttern

Carl Larsson skriver: ”Nu får slåttern och timotejen, klöfvern och alla de förtjusande små ängsblommorna, som listat sig in bland nyttighetsgrödan, böja sina hufvuden, falla och dö stilla, allt efter som Brunte drar fram raka linjer med det vidunderliga ekipaget. Ett sådant dåligt höår minnes sig Johan aldrig varit med om. Snön var för tunn i vintras så att rötterna frusit; och så sist den långa vårtorkan.”

Marken tillhörde gården Spadarvet där Johan var Carl Larssons rättare. I bakgrunden norrut skymtar man Carl Larsson-gården, timmerrännan och kyrkstapeln.