Historik

Detta har hänt ...(och mycket, mycket mer).

I Torsång vid Runns utlopp i Dalälven byggdes en kyrka för nästan 1000 år sedan till vilken de få boende i ett stort omland med Tunabygden, Kopparberget och trakterna ända upp mot hälsingeskogarna hade att söka sig.

När befolkningsantalet ökade kunde bl a Svärdsjö avskiljas från Torsång år 1357 och bli egen socken. Sundborn ingick i Svärdsjö socken men år 1621 blev Sundborn annexförsamling till Svärdsjö. Den första kyrkan i Sundborn byggdes 1620.

Sundborn hade fått en stark anknytning till gruvan och Falun och mindre och mindre att göra med Svärdsjö. Befolkningen hade också ökat och det var många som förbättrade sitt arbete i gruvorna, hyttorna, skogarna och på tegarna. Sundbornsborna ville bli sina egna. Sundborn blev socken år 1636. I socknen var det sockenstämman som hade den högsta beslutande uppgiften.

År 1863 delades socknarnas angelägenheter genom lagstiftning så att de kyrkliga frågorna kom att åvila församlingen medan övriga ärenden tillkom kommunen med kyrkostämman respektive kommunalstämman som högsta beslutande instanser. De geografiska områdena var identiska. Så var det i Sundborn och även senare när både församlingen och kommunen utvidgades med byarna Rupstjärn, Riset, Ramsnäs och Sundänget från Svärdsjö.

År 1936 ersattes genom lag kyrkostämman och kommunstämman i församlingar och landskommuner och de främsta instanserna blev i stället kyrkofullmäktige respektive kommunalfullmäktige som valdes av de röstberättigade församlingsborna/medborgarna.

Under många år hade det framförts krav från en stor och växande medborgargrupp om ett ökat samhälleligt stöd till bättre levnadsförhållanden och välfärd. Mycket genomfördes med det syftet men varje år tillkom nya förslag som inte omedelbart realiserades. I slutet av 1960-talet kom emellertid guldåren i Sverige. Då steg företagens avkastning och lönerna och konsumtionen och investeringarna och samhällets skatteintäkter och sociala kostnader. Alla fick del av kakan. Många reformer på önskelistorna kunde förverkligas. Det gällde skola, vård och omsorg men också fritid och kultur.

Vissa förändringar bedömdes kräva att större enheter skapades. Genom sammanläggningar fick vi storkommuner. Falun inkorporerade de forna socknarna Enviken, Svärdsjö, Sundborn, Kopparbergs, Bjursås, Aspeboda och Vika. Medborgarna kände inte politikerna och politikerna hade nog av sina möten i rådhuset på heltid eller stor deltid. Många ärenden fördes bort från avgörande vid politikernas bord. Det gällde bl a de massmedialt mindre intressanta glesbygdsfrågorna. Förändringarna tog inte kål på demokratin men de urholkade den väsentligt när politikerna inte träffade sina väljare på ett naturligt sätt och medborgarna miste sin möjlighet att i vardagen samtala med förtroendemännen och söka påverka.

Vid en avslutningsmåltid den 14 december 1971 med de avgående ledamöterna i Sundborns kommunalfullmäktige bildades Sundborns Hembygdsförening